kött - dött


Vi består av kött. Vi, alltså alla människor och djur.
När vi dör ruttnar köttet (eller möjligen torkar) vårt blod försvinner och endast skelettet kan bevaras i evighet. Likmaskar är ett samlingsbegrepp för de vita fluglarver som man kan hitta på eller i döda. Dessa utvecklas från äggen av framför allt spyflugor som lockats till den döda kroppen av nedbrytningsämnen som bildas när död vävnad bryts ner.
Det är en gåta hur vi människor förmår oss till att fortsätta att stoppa kött i munnen med tanke på vad vi vet idag. Samtidigt som vi äter vissa, är andra djur till för vårt behov att gulla med. Många av oss blir upprörda då vi ser dokumentärer från djurtransporter och hur djur behandlas illa. Varje dag dödas 15 000 kycklingar på svenska kläckerier, genom att malas ner levande. Sorteringen och nermalningen är brutal. Var tionde sekund skickas en gris in i slakteriernas gaskammare; gas gör ont att andas in och ger kvävningskänslor. I samband med transporter till slakterierna skadas och självdör varje år över 150 000 djur i Sverige. En broiler är helt enkelt en gödkyckling och deras ben kan inte bära upp deras tunga kroppar. Vid en svensk undersökning visade det sig att endast 1/3 av broilerkycklingarna som skulle slaktas var friska. Kött som vi äter kommer oftast från djur som hålls industriellt för att producera varor i butiken och dödas på löpande band. Det är vad vi får när vi stänger av vår empati och betraktar andra levande varelser som produkter. Därtill slänger handeln nio miljoner kilo ätbart kött årligen. Djurhållningen ligger i den absoluta toppen av de mänskliga aktiviteter som mest driver fram problem (skogsskövling, förlust av biologisk mångfald, förstörelse av jordbruksmark, övergödning, förstörelse av vattenresurser, överkonsumtion av vattenresurser, luftföroreningar och klimatförändringar). Kostnaderna skjuter vi i rika länder på framtida skattebetalare och fattigare länder. Djurhållningen leder till sjukdomar som galna kosjukan, fågelinfluensan och svininfluensan. Köttkonsumtionen leder bland annat till en kraftigt ökad diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Att äta kött är med andra ord naivt eller trångsynt, men fullkomligt omodernt. Lösningen är enkel: minska köttkonsumtionen.

Djurplågeri är ett brott i Sverige. Men... det gäller inte slakterier; stressen hos djuren, över hur de behandlas, ligger som ett oroligt knaster i luften. Det är omöjligt att inte identifiera sig med djuren och tyda de blickar man möter i olika väntbås. De har förstått precis allting. Slaktavfall är de delar som blir över när man har tagit tillvara önskade delar av en slaktad kropp. Avfallet kan bli råvara vid annan tillverkning, t ex djurfoder. Föreställ er om vi maldes ner när vi dött (det vore verkligt ekologiskt och ekonomiskt) för att återanvända människoavfallet som strössel över grytan. Vi består av kött. Vi, alltså alla människor och djur. Om vi skar bort ett stycke kött från var och en av oss, människor och djur, och placerade för betraktande; vissa har haft två eller fyra ben i livet, men det syns inte på köttet. Människan har en särställning. Vi har möjlighet att välja att göra gott eller ont. Vår förmåga att planera och analysera innebär att vi har ett ansvar för våra medvarelser. Alla som haft en nära relation till ett annat djur vet att även de känner glädje och sorg. Det är rimligt att tänka sig att de vill slippa lidande. Ett argument som ofta förs fram är att vi är smartare, men det är inte sant. Alla människor är inte smartare än alla djur.

Den sommaren hade vi varit osams. Blåmärkena på låren satt kvar länge, liksom doften på handskarna som jag kliat honom i nacken med när vi var sams igen. När grannen skulle "göra sig av med familjen" togs de till oss medan vi försökte finna ett nytt hem. Jag stod i fönstret och bevittnade en slakt. Solen sken denna sista sommar, det var en vacker dag och på ängen stod fyra vuxna personer med en stor getabock. En ganska värdig död för ett djur kunde man tycka, men han var knappast oberörd innan dödsögonblicket. Bredvid låg den döda hustrun med deras två ungar.
"Snubblar över getens horn - slår i pannan - jaha död!"
ur alla lever alla dör.
Marja-leena Sillanpää.






Djurens Rätt arbetar för ett samhälle som ser till alla individers intressen och därmed inte förtrycker djur.
www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt



 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0