Helios Katastrofen - bok

 
Helios Katastrofen
Linda Boström Knausgård
Modernista


Av allt att döma har ensamheten en historia. Europeisk historia sägs ha sina rötter i det antika Grekland. Huvudpersonen i Helios Katastrofen vill som av en händelse ha en karta över sängen på sitt rum. Det visar sig vara en karta över Grekland. Och människor vallfärdar till Pingstkyrkan för att höra tungomål. Det i sin tur visar sig vara grekiska. Grekland har en ringa betydelse i detta mångbottnade sammanhang, men ändå. Allt hänger ihop.

Boken börjar med att det föds en person genom en annan persons skalle. Jag föds av en far. Du är min far. Så börjar boken.

I ett ögonblick långt som livet självt står de mitt emot varandra. Ett stilla ögonblick och därefter kanske aldrig mer. Boken väcker känslor som inte får svar. Inte i boken, men kanske som så ofta inom oss. Hon hamnar hos en fosterfamilj och där får hon heta Anna. Ljudet av dörren. Anna var ensam. Ensammare än hon någonsin varit och hon föll. Föll genom kroppen dit där tystnaden fanns med sitt gula ljus som en krans omkring. Än idag så är det ingen som riktigt kan förklara hur ljus kan vara både en partikel och en våg. En våg är en svängning som utbreder sig och som ofta transporterar energi, men inte materia.

”Jag visste ju att de var rädda för mig. Att de talade om mig hemma. Jag förstod att jag skulle bli ensam. Visserligen var jag ensam nu med. Men den här ensamheten skulle vara annorlunda.”

Helios Katastrofen är behändigt lättläst, men med en kompakt energi som transporteras till läsaren. Ångest är inte bara ångest och en enskild människas olycka och lycka kan se ut på alla vis.
Enligt grekisk myt förknippades gudinnan med ugglan som har oerhört bra syn och hörsel. En del av ugglans dun omvandlas till ett slags vitt mjöligt puder som täcker fjäderdräkten. Det hjälper dom att flyga nästan ljudlöst och på det sättet överraskar den sina byten. Boken är knappast förutsägbar och i det här fallet kan vingarna få symboliseras av ett par skidor. Den högra är uppåtriktad och den vänstra är nedåtriktad. Detta resulterar i att Anna lokaliserar riktningar både i vertikalled och i horisontalled. Genom fasförskjutning kan vi föreställa oss, eftersom orden når öronen på läsaren vid olika tidpunkter. Ord forsade fram utan början och utan slut. Som en storm var skriket. Ett hällregn. Som ett spjut var skriket. Som en väg ut.

Det är svårt att släppa in någon annan, människor tar så stor plats, men samtidigt är det svårt att stå emot.
Läs den helt enkelt, för Linda Boström Knausgård gör det här så trovärdigt det kan bli. I en bok.

Marja-leena Sillanpää
publicerad 1 oktober 2013 på Kulturdelen.com
 

Konst - AX

(bring new life to death, supermarket 2011)

 

Grattis Norrköping! Konstnären Anastasia Ax ställer ut ”Paper Island” på Verkstad, fram till den 26 februari.

Ax´s installationer kan beskrivas som lämningar efter någon form av ritualer eller besvärjelser. En ritual är en handling med symbolisk betydelse som anses besitta en underbar kraft att behärska naturmakterna. En besvärjelse kan vara en mängd ihopsatta effekter av magi. Apokalyptik avser egentligen en slutgiltig seger över ondskan vid världens eller historiens slut. Dvs apokalyps betyder egentligen uppenbarelse (underförstått från gud) och har ursprungligen ingenting med världens undergång att göra. Den undergångsteori som ligger närmast i tid har sin utgångspunkt i att mayaindianerna lät sin stora årscykel sluta 21/12-2012 (!). Betydelsen har således ändrats och kopplas nu samman med tillintetgörelse och mänsklighetens utradering. Måhända just den som Ax förbereder oss inför.

 

Hennes arbeten får mig att tänka på kvarlevor, lämningar, spillror, reliker, ruiner, avfall utan vare sig dofter eller snusk. Mer som en avstannad minnesbild i kritvitt. Spår efter en mindre, nästan behändig, katastrof åsamkad av minst en person utan att åstadkomma allt för stort mänskligt lidande eller ödelägga materiella värden. Som en aptitretare på vad som kan hända. Eftersom aptit sammanfaller med hunger kommer jag osökt in på hennes fysiska action med svart rinnande ur munnen. Det är både kväljande och effektfullt.

Mindre objekt som ofta återkommer i de stora landskapen liknar sköra kokonger eller ägg. Även om det på många sätt handlar om en mänsklig destruktivitet, ligger de som pärlor i landskapet; släta och bräckliga i en slags personlig poesi. Inom etiken handlar det hela om ärlighet och sanningshalt; det får mig att tänka på vad hennes konst utger sig för att vara som aldrig känns förfalskad.

 

Utan att ha sett den nya installationen på Verkstad vet jag ändå ganska bra vad jag pratar om. Vi har nöjet att samarbeta och jag skulle vilja kalla det för lustfylld noise. Ax framkallar gastkramande höga frekvenser med utlösande energi, medan jag tillför en slags tyngd likt en mullrande underton. I somras bjöd Ax in tre personer, bl a mig, till ”Exile” på Way Out West i Göteborg och i höstas uppträdde vi på Fylkingen i Stockholm med Heaven/Hell. Men samarbetet började för exakt ett år sen på Supermarket med ”Bring new life to death” och en cd-utgivning med samma titel recenserades helt nyligen av Thomas Millroth. Den finns att läsa på www.soundofmusic.nu

Marja-leena Sillanpää

Stockholm 2012

 

 



det kan tyckas att jag varit tyst med recensioner

det har jag inte varit, men de har kunnat läsas på NT istället

just denna passade dock inte in där

men här passar den lika stiligt som vilken som helst



 


Nyår - ett klockslag


Fyrverkerier.


Ring.

Klocka.

Ring.

Strax före tolvslaget reciteras delar av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Skansen. Det är tradition i Sverige sedan 1895. Sedan 1977 har traditionen också visats på TV och recitatörer som jag minns genom åren har varit Georg Rydeberg, Margareta Krook och Jan Malmsjö. Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten som sänts på nyårsafton så länge vi kan minnas och Ivanhoe som visats på årets första eftermiddag gärna tillsammans med årets första pizza.

 

Nyår är en traditionell högtid som firas på klockslaget tjugofyra dvs tolvslaget på nyårsafton som betraktas som övergången från det gamla (som varit) till det nya (som vi hoppfullt väntar oss). Medan jul är en högtid som i regel firas med familjen är det vanligt att man på nyårsafton har en fest eller middag med vänner. Denna tillställning får gärna vara exklusivare än vanligt och man är ofta finklädd med ovanligt mycket glitter och glans. Tillsammans äter man och umgås man; kanske chips med dip och andra tilltugg till drinkar både innan och efter festmåltiden. Till tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa fyrverkerier eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fägringen. Det är också vanligt att ha med sig skumpa så som äkta champagne som ska drickas precis på tolvslaget. Minuten innan tolvslaget räknar man ned och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!".

En annan tradition är nyårspussen i samband med tolvslaget; man pussar en eller flera av de andra festdeltagarna på kinden eller munnen. Denna sed fick konsekvenser under millenieskiftet då prick alla på nyårsfesten i Skogskyrkogården insjuknade i vinterkräksjukan efter nyårshelgen. Om man i något avseende vill förändra sitt liv under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte. Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska bättra sig (t ex börja träna eller lära sig ett nytt språk) eller sluta med någon dålig vana (t ex att bita på naglarna eller röka).

Varje år är det flera hundra personer som uppsöker akuten pga skador av fyrverkerier och nyårsraketer. En raket är ett oftast flygande, spolformat föremål med spetsig nos. Spetsig nos är vanligt förekommande hos vissa hundraser. Många hundar är skräckslagna för smällare och raketer runt nyår. Med en viss inblick i hundliv borde vi fira utan smällare och kolla in miljövänligt fyrverkeri.

 

 

Tomtebloss.


När fyrverkerierna och blossen ebbat ut och champagnen är slut brukar man dra sig tillbaka till festen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar, ofta med starkare drinkar, högre musik och rytmiska kroppsrörelser. Varje rörelse innehar möjligheten att likna en dans.

I natt börjar ett nytt år. Igen. Det blir trevligt med middagen med vänner kanske i China Town och häftigt om vi även tar oss till den där festen i Brooklyn. Men nyår är ingen högtid som har stor betydelse i mitt liv. Det kan lika gärna sluta med att jag blir kvar i ateljén. Och glömmer bort tiden. Det har hänt förr.

Gott nytt år...!

 

 

Marja-leena Sillanpää.

NYC 2011.

 

 



 

 



 

På finlandssvenska heter tomtebloss spraksticka. Observera att alla vokaler uttalas som korta dito.

Recept på egna tomtbloss.

 

 



 

 


 


Sunset Park - Paul Auster

Sunset Park - Paul Auster
Henry Holt and Company, 2011
ISBN 978-0-312-61067-8


Sunset Park köptes in ganska tidigt under min vistelse i New York. På en kort promenad (bara 4 kvarter hemifrån på vår egen gata) upptäcktes bokaffären Three Lives & Company. Jag ville köpa något där, nästan vad som helst och hittade ett vykort med ett foto på själva bokhadeln. Strax därefter hittades även Sunset Park. Den skulle kunna bli trevlig att läsa. En ny Paul Auster alltså. På engelska. När man befinner sig på plats under läsningen. Så tänkte jag. Och postade vykortet.
Lika trevligt som det är med en bok som är snygg och lika skönt som det är att bläddra i en bok med skönt papper, lika trist är det med fula omslag. Den typiskt amerikanska pocketupplagan ter sig sympatisk, men omslaget på Sunset Park var fult, så fult så det var omöjligt att ens börja att läsa boken. Efter en tid målades omslaget helt sonika om med svart tuschpenna, men trots detta var det trögt att komma in i Sunset Park.
Hör du till dom som haft en spännande period av Paul Auster i ditt liv, men känner att spänningen dalat tills den kanske till och med är över, kommer du nog att förstå vad jag menar. Om du inte känner dig färdig med Paul Auster och inte hunnit läsa hans senaste, men ämnar att göra det med höga förväntningar, ska du kanske sluta läsa denna text nu.

Upplägget är något typiskt Paul Auster; olika liv delas in i just sina olika liv som på flera sätt flätas samman, då och då med en kittlande koppling till det förra. Kapitlen är indelade i huvudpersonen Miles Heller, Bing Nathan, Alice Bergstrom, Ellen Brice, Miles Heller (igen), Morris Heller, Miles Heller (igen), Ellen Brice (igen), Alice Bergstrom (igen), Bing Nathan (igen), Mary-Lee Swann, Morris Heller (igen), Alice Bergstrom and Ellen Brice (tillsammans) och avslutlingsvis sluts cirkeln med det sista kapitlet Miles Heller.
Miles Heller är en genomsympatisk person och trots ett svårt trauma och introvert hållning är han omtyckt av alla de andra ovan nämnda, samt ytterligare hans unga flickvän, Pilar. Under historiens gång visar det sig att alla i huset på Sunset park inte bara tycker om utan dessutom visar sig vara förälskade i Miles Heller. Både Alice och Ellen samt hans goda vän Bing. Det blir tröttsamt.
De bästa stunderna fick mig att tänka på vissa klipp från Lars von Triers senaste film Melancholia. Det är när filmen är som svagast, vilket knappast Lars von Triers filmer någonsin är. Om jag istället skrivit om Melancholia eller någon av hans andra filmer skulle jag få anledning att hylla Riket, som antagligen är den bästa tv-serie som gjorts. Om man inte sett Riket ska man hyra alla delar samtidigt och se så många avsnitt som möjligt, efter varandra, i ett sträck. Såg man serien när den sändes på tv ska man ändå göra samma sak. De håller tveklöst och är kanske till och med om möjligt ännu bättre nu, som ett slags facit för allt hans därefter kommande. Lars von Trier måste verkligen haft en fantastisk tid under inspelningen av Riket, med världens bästa flow.
Precis som Paul Auster med New York Trilogin...!


För att göra Paul Auster någon rättvisa finns alltid en slags sug i hans böcker som håller läsaren kvar trots allt och skapar en situation med två aktörer där den ena (symboliserad av katten) med överlägsen kraft försöker dra nytta av sin motståndare (symboliserad av råttan) som i sin tur varje gång skickligt slingrar sig ur kattens grepp. Sunset Park fick mig sugen på att läsa om New York Trilogin. Fast på engelska; The New York Trilogy. Det kunde vara intressant att läsa om den så här långt senare för att se om den fungerar på samma sätt som att se om alla avsnitt av Riket. Men efter bara en sida slog det mig att man kanske ändå ska låta bli. För det mest fantastiska med Paul Auster är två bokhyllor i järn av konstnären Petra Axelsson.
Det var till henne som vykortet skickades.

Marja-leena Sillanpää
New York 2011.






Tre tips på beroendeframkallande bokaffärer i NY:
1. Three Lives & Company. (pocketböcker i Amerikanskt format)
2. Left Bank Books. (som en New York variant av Antikvariat Hundörat i Stockholm; en njutning om man gillar välbevarade gamla böcker i förstahandsupplagor)
3. STRAND. (här finns det bredaste utbudet och utbytet)

* Trots dessa fina ställen för bokupplevelser, är det svårt att slå Rönnells Antikvariat i Stockholm.


Pekka
som rönnellstomte.





Yellow & Black - konst

konstnär: Leif Elggren
titel: Yellow & Black
tid: från och med 1977
plats: civilisationen

För länge sen visste man inte vad Yellow & Black var fast just den färgkombinationen kunde iakttas överallt där männsikor lever. Ingen visste vad det var man egentligen såg, dvs ingen visste att det man såg ingick i något större.
Med tiden blev vi varse att de gul-svarta varningslinjerna på lastkajer, på trappsteg och utanför garageinfarter tillhörde en och samma person och att Yellow & Black är ett vidsträckt konstverk av Leif Elggren, som pågått sedan hans tid på Mejan (1977).
Bara en idiot kan tro att man plötsligen bara kan påstå att något som finns överallt och som sätts upp i en specifik agenda plötsligen som sagt bara kan påstå att det är sitt eget. Att skapa ett land och påstå sig vara kung eller vad som helst i detta rike. Att vara guds mammor kanske, ja för om gud nu finns; hur många gudar kan det då finnas och lika många mammor så klart eller till och med fler. En idiot alltså med denna megalomaniska gest. Utan att lyfta mer än ett finger i vädret och på så vis storskaligt roffa åt sig; det är faktiskt stiligt så det förslår. Nästan avundsvärt. För den här typen av snillrika galenskaper kan få lov att fortsätta, jo visst precis allt kan fortgå; om man är konstnär. Mer eller mindre i tysthet kan man tycka med åren, men människor världen över har iakttagit, dokumenterat och sett till att bilder har hamnat hos upphovspersonen. Och på det viset kan alla som vill få vara med.

Söndagen den 11 december skedde en mellanlandning. Vi var många som fick en inbjudan och vi var nästan lika många som ville delta.
"New York now focusing on Manhattan, Brooklyn & Queens. Opening: December 11, 2011, 8 pm. On the sidewalk in front of 102 W 23rd Street (between 6th and 7th Ave.), New York City and simultaneously continuing and spreading out all over the city and beyond. Wherever or whenever you may find Yellow & Black images, signs, symbols, etc., they are part of this project. This is possibly the largest public art work project ever done on this planet. The project was initiated in 1977 and has since then manifested all over the world in many different forms and shapes — mostly in our shared man-made society, (but not always, no, not always)."

En annan kung var närvarande, en övertalningsminister, en dödgrävare samt en trött skateboardåkare som lämnat brädan hemma och yrvaket tagit sig till platsen. Bara för att nämna några. Det var kallt. Inte mycket sades. Vi skingrades efter 1 1/2 timme. Var och en till sitt. Medan en nöjd Leif Elggren redan planerade nästa steg.

Yellow & Black, New York 2011.
Yellow & Black, Venedig 2011.
Yellow & Black, Warszawa 1987.
Yellow & Black, Stockholm 1980.

§3 CLAIM 
"I hereby lay claim to this symbol, sign, icon — the combination of black and yellow — wherever it may appear in this or any other world, in whatever shape, form, pattern or composition, be it civil or military. I hereby claim to be its originator and owner." Leif Elggren, Stockholm 1977.

Varningsfärgerna dvs Yellow & Black finns överallt. Det är bara att välja. Man mellanlandar på en plats bara för att snart ta sig vidare mot en ny destination, kanske med ett annat flygplan. Och för att bli delaktig i världen kan man skapa sig en. I det här fallet finns ingen slutdestination. I det här fallet fortsätter konstverket i evighet. Till och med efter konstnärens liv på jorden, fortsätter vår tillvaro att pyntas på de mest oväntade platser där konst i regel inte visas, Yellow & Black.
Marja-leena Sillanpää.
NYC 2011.






Leif Elggren





i Moderna Museets samlingar finns Yellow & Black.






snö - ett fenomen

sörmländsk snö

 

 

Snö är iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln.
Snöfall beskriver snöande medan snötäcke är snön som ligger på marken.
Snö kan också virvla upp i motsatt riktning, till synes obegripligt upp från marken.
Det är på marken man rullar snö till bollar som blir större och större tills man kan ställa dom på varandra. Med tre bildas en snögubbe. Med ännu fler kan det bli en iglo. Om iglon är liten kallar vi dessa för snölycktor (då tillkommer ett brinnande ljus). När jag var barn hölls det på mycket med den här typen av byggen. Därtill gjordes otaliga snöänglar, det förbrukades pulkor och snowracers och miniskidor som vissa kallade för trickskidor. Att äga sin egen spark var lika vanligt som att ha cykel på sommaren.
I den by där jag växte upp, Koppartorp, ville man aldrig gå in den här tiden. Vi kunde stå timmar med nyllena uppåt för att fånga snöstjärnor i gapen, tills vi var mätta.

Snöstjärnor kallas nedfallande iskristaller som klumpas ihop till snöflingor.
En kristall är ett fast ämne vars atomer, molekyler eller joner bildar en regelbunden struktur som upprepar sig exakt i alla tre dimensioner. Motsatsen är ett fast ämne utan ordnad struktur. Ordet kristall härstammar från grekiskans krystallos som betyder klar is. Det finns identiska snöstjärnor, men chansen att påträffa två exakt likadana är försvinnande liten. Isnålar är nederbörd som faller från en klar himmel och består av mycket små iskristaller som är så tunna att de tycks sväva i luften.
Snötäcket har värmeisolerande funktion som förhindrar att växter förfryser.
Snötäcket är även ljuddämpande och man kan redan vid uppvaknadet, innan man ens tittat ut genom fönstret, "höra" att det snöat under natten. Täcke är en sängklädsel av tjockare textil som kan placeras ovanpå kroppen vid sömn. Kroppstemperaturen sjunker vid vila, vilket säkert är orsaken till att människan sedan urminnes tider har placerat något över sig på natten. Täcket består ofta av en fyllning med ett överdrag som håller fyllningen på avsedd plats. Oftast förses täcket med ett lakan mot den sovande eller läggs i ett påslakan numer som minimerar trassel under natten.
Täckmantel var en ljudinstallation som bestod av övertäckningar och draperingar med vita lakan. Likt ett skyddande snötäcke i naturen, kunde vita lakan skydda möblerna under vintern i sommarhuset mot damm och solblekhet. Ett fenomen som var mer brukligt förr hos herrskapsfolk med tjänstefolk som stannade kvar och förberedde övertäckandet inför vintern.
En evighet med sorgkant visades tre år senare och de vita lakanen som legat förvarade dammades av till en ny och större installation. Frakten kunde ses som en form av snöskottning, från ett ställe till ett annat.
Nedåtvända (sett ovanifrån) gjordes för att gå i ide. Helst i snö.

* Täckmantel, Forum Stockholm 2008.
* En evighet med sorgkant, Skånes konstförening Malmö 2011.
* Nedåtvända (sett ovanifrån), Fenchel House Chicago 2011.

Ibland kan man höra personer som är födda, uppväxta och bosatta i Sverige att de inte tycker om vintern eller snön och gärna skulle bo i ett varmt land i ständig värme. Men hör man till den typiskt nordiska sorten som älskar just detta med växlande väder och att få bära varma kläder, är en vinter utan snö miserabel.
För några dagar sedan kom köldknäppen till New York.
Det sägs att snön här brukar vara magisk.
Men när utomhustemperaturen är över 0 °C brukar snö som ligger på marken normalt smälta och bli tö.
På bild ser det alltså mest besvärligt ut och jag befarar att snön är lika romantiserad här som t ex Central Park. På helgerna är Central Park överbefolkad som Liseberg under högsäsong.
Men det kanske är som med de blommande körsbärsträden i Kungsträdgården som är lätta att missa om man inte råkar ha ärende ditåt dessa rätta dagar.
Jag kommer hur som helst att släppa allt annat när snön kommer.
Det kallas även för snöblindhet.

Marja-leena Sillanpää
NY 2011.


























Swedish Energies - festival


December 2nd and 3rd
Issue Project Room
(the old american can factory)
232 3rd St. Brooklyn, NY.

Blandat och gott från Sverige kom hit.
Förväntan var stor (att privat få träffa vänner och bekanta, samtidigt få uppleva och kolla in det yrkesmässiga).
Nu är festivalen över och förväntan införlivades med besked.
Om jag ska välja en spelning som stannat kvar hos mig och som jag vill lyfta fram är det tveklöst Altar of Flies.
Han öste på med undertoner av olika ljud som raskt uppslukades i minnesbilder av fabriksgolv ... nattmara ... åskknall ... fotstamp ... hammarslag ... skogsbrand ... röjarparty ... skyttegrav ... dunderklump ... hundskall ... snöröjning ...  slakteriområde ... nyårsfyrverkeri ... slagfält ... flanellskjorta ... spökhus ... blotrit ... fotbollskravall ... kolik ... hagelskur ... handgranat ... glädjetjut ... bromsspår ... rivningskåk ... tåflört ... vattenfall ... utlösning ... struptag ... hovslag ... klappjakt ... berlinmur ... dödskamp ... vulkanutbrott ... kyrkklocka ... stenbrott ... matfrossa ... slagverk ... skrattsalva ... flaskpost ... blodpudding ... jordkocka ... rallybana ...  förstamajbrasa ... tornado ... toapapper ... älskog ... hostattack ... stekpanna ... dyngfylla ... kvitter ... plåtslageri ... lavinfara ... drogtripp ... mariekex ... radioaktivitet ... översvämning ... benbrott ... nackskott ... brandalarm ... värmebölja ... fläsksvål ... ormgrop ... björngrop ... fallgrop ... fällkniv ... säckpipa ... gravkammare ... grillspett ... dammsugare ... snöstorm ... armbrytning ... likvaka ... vargtass ... lusthus ... halsbränna ... klätterträd ... rivstart ... skrubbsår ... råknull ... soptipp ... elchock ... vräkning ... kräkning ... liemannen ... anarki ... lervälling ... ungdomskärlek ... hackspett ... headbang ... surdeg ... raveparty ... trolldom ... jordskalv ... lekpark ... segertåg ... ister ... slagborr ... sockerkick ... blodrite ... avgrund ... ångvält ... bartömning ... likmask ... brevduva ... pingpong ...  sänghimmel ... spritpenna ... reaplan ... nackspärr ... fårfäll ... solkatt ... flugornas surr och förlossning.
Mitt i allt en verklig toppkänsla för det lågfrekventa.
I love that!

"Altar of Flies is Mattias Gustafsson from Mjölby, Sweden, a village basically in the nowhere. Gustafsson has been a key character in the Swedish underground for a few years now releasing a stomachful of cd’s, cassettes and vinyls and performing intense shows in basements and castles. His “Permanent Cavity” CD on iDEAL brought him to a wider audience and this is his first show in the Us. His music is breathing European 80’s industrial spiced by 21st century American noise acts."

Jag har kontakt.
Det sker som vanligt i luften.
Nu ska jag bara leta rätt på honom också (på nätet).
Marja-leena Sillanpää
NY 2011.


ps
kolla spelningen med altar of flies här



Star Lounge Coffee Bar - Chicago

Star Lounge Coffee Bar
2521 West Chicago Avenue
Chicago

En vecka har gått sedan veckan i Chicago.
Efter några vändor på Bite Café hittade jag rätt och tre dagar hann jag sitta på Star Lounge Coffee Bar och jobba.
Några smarriga kaffe med sojamjölk blev det.
Ett par enkla kakor för sockerkickar.
Lika många läskande juicer för vitaminkickar.
Ett fräscht bathroom (det är en dödssynd att säga toilet här).
Tack vare varierad och så gott som ständigt bra musik att jobba till var vi många som satt med den fria uppkopplingen.

Ren sojamjölk innehåller inget socker, fast vissa fabrikat har tillsatt det eller salt. Som laktoskänslig har sojamjölk varit en fantastisk ersättning. Men tungt besprutad soja har blivit allt vanligare i våra livsmedel de senaste åren och de flesta äter produkter som innehåller soja varje dag. Med tanke på miljön i allmänhet och alla de som tvingas arbeta på de besprutade odlingarna i synnerhet (i sista led vi som konsumerar produkterna) gör det svårt att motivera vidare förtäring. Klicka här om du vill läsa mer om det.
Socker sägs utgöra det huvudsakliga bränslet i livsprocesserna, men vad menas? De två vanligaste grödorna för sockerproduktion är sockerrör och sockerbetor. Brasilien är världens största sockerproducent; den senaste undersökningen visar att det producerats närmare 36 miljarder ton så här långt 2011.
I Sverige är namnet juice skyddat och bara drycker som innehåller 100% fruktjuice får säljas som juice. I USA tycks inget som är riktigt nyttigt vara skyddat.
Ett badrum är ett rum där man kan tvätta sig, bada, duscha och oftast även gå på toaletten. Bathroom även kallad för restroom, comfort room, powder room, washroom or public lavatory. Märk väl; aldrig toilet.
Musik är ett begrepp som inte har någon generellt accepterad definition. Man kan konstatera att frågan om vilka typer av verk som ska få kallas musik har förändrats genom tiderna.

Det är i Chicago de skyhöga skyskraporna finns.
Och de breda, folktomma gatorna ämnade för bilar.
Det mest spännande med Chicago var tågresan på 20 timmar dit. Och 20 timmar tillbaka.
Förutom utsikten med amerikas landsbygd och småstäder, det långsamma tempot för en god bok, jobb och lugna tankar samt restarangvagnen med vita dukar och bordsbeställning, var det amishfolket (som tydligen får färdas med tåg) som fängslade.
Chicago kommer inte stå högt på listan på ställen att återvända till.
Att återvända till New York däremot är oerhört ljuvligt, dock återstår ännu att finna ett perfekt café.
Här finns inget Star Lounge Coffee Bar.
Det är en saknad.

Marja-leena Sillanpää
NY 2011


ps
Chicago ser helt fantastisk ut på bild
(på flygfoton)
det är något helt annat att vara där nere
men man kan få mycket gjort i sin dator
http://www.starloungecoffee.com



Sylvia Plath - The bell jar

Sylvia Plath - The bell jar
Förlag Harper Perennial
ISBN 0-06-093018-7

Sylvia Plath föddes 1932 i Massachusetts och dog 1963 i London.
The bell jar (Glaskupan) var hennes enda roman och sägs vara självbiografisk trots att första meningen i boken påstår att allt är fiktion. När den kom ut var den publicerad under psydonymen Victoria Lucas.
Sylvia Plath skrev suggestiv och i högsta grad personlig lyrik, som ofta uttrycker ett slags övergivenhet. Dikter som "Daddy" och "Medusa" gjorde utmanande upp med hennes förflutna. I "Lady Lazarus" är hon kvinnan som lär sig att dö och återuppstå, hela tiden vackrare. Och på sätt och vis blev det väl nästan så.
Sylvia Plath blev snabbt en ikon för 70-talets växande kvinnorörelse.

"I made a point of eating so fast I never kept the other people waiting who generally ordered only chef's salad and grapefruit juice because they were trying to reduce. Almost everybody I met in New York was trying to reduce.

I'd discovered, after a lot of extreme apprehension about what spoons to use, that if you do something incorrect at table with a certain arrogance, as if you knew perfectly well you were doing it properly, you can get away with it and nobody will think you are bad-mannered or poorly brought up. They will think you are original and very witty. I learned this trick the day Jay Cee took me to lunch with a famous poet. He wore a horrible, lumpy, speckled brown tweed jacket and gray pants and a red-and-blue checked open-throated jersey in a very formal restaurant full of fountains and chandeliers, where all the other men were dressed in dark suits and immaculate white shirts. This poet ate his salad with his fingers, leaf by leaf, while talking to me about the antithesis of nature and art. I couldn't take my eyes off the pale, stubby white fingers traveling back and forth from the poet's salad bowl to the poet's mouth with one dripping lettuce leaf after another. Nobody giggled or whispered rude remarks. The poet made eating salad with your fingers seem to be the only natural and sensible thing to do."

Ur The bell jar.

Jag läser om boken.
Första gången var jag ung i Sverige (över 25 år sedan) och läste Glaskupan... på svenska.
Denna gång är jag äldre, bor i USA och läser The bell jar... på engelska.
Första gången boken översattes till svenska var 1976 och Glaskupan har utgivits sju gånger på svenska sedan dess. The bell jar kom ut 1963 och Sylvia Plath begick självmord en månad efter att boken hade publicerats i England.

"You can learn a lot in this month on the magazine, you know, if you just roll up your shirtsleeves. The girl who was here before you didn't bother with any of the fashion-show stuff. She went straight from this office on to Time. "

"My!" I said, in the same sepulchral tone. "That was quick!"

Ur The bell jar.

Jag slår upp sepulchral för att se vad det ordagrant betyder. "1. Of or relating to a burial vault or a receptacle for sacred relics. 2. Suggestive of the grave; funereal."
Det går bra att läsa utan att slå upp vissa ord, men det är klart att det har betydelse på vilket språk man läser och när i livet man läser en bok. Mycket har naturligtvis hänt med mig dessa år. Den största skillnaden är trots allt att jag som 19-åring mest tänkte på innehållet och att jag idag främst tänker på språket.
Då försökte jag indentifiera mig med Esther Greenwood; jag befann mig i samma ålder och var ganska upptagen av det. Nu när jag läser tänker jag oavbrutet på Sylvia Plath, på hennes liv och öde.
Jag läser boken utan tvekan med intresse.
Men egentligen är de spännande tankarna på annat håll.
En bok jag läser parallellt.
Med den kan jag knappt bärga mig.

Marja-leena Sillanpää.
Chicago 2011.



The bell jar.




 

 

 

 

 

 

 


 


Open Studios - ISCP

Open Studios
3-6 oktober 2011
The International Studio & Curatorial Program (ISCP)
1040 Metropolitan Avenue
Brooklyn, New York

ISCP startade 1994 och flyttade från Manhattan till East Williamsburg, Brooklyn 2008.
Här är vi nu.
Två gånger om året öppnas portarna för Open Studios. Det pågick förra veckoslutet från torsdag till söndag mellan 13-19. Det är naturligtvis av intresse att se vad andra gör, men man vill gärna samtidigt se hur ateljéerna ser ut.
Den Svenska ateljén är ljus och fin med stora fönster och vidsträckt utsikt. Den enorma rymden särskilt uppåt passar årets stipendiat med vertikala kontakter, som hade release på en cd med Emanuel Swedenborg just den aktuella helgen.
Innehållsmässigt var det några ateljéer som stack ut som jag tilltalades av på olika sätt.
Kelly Lycan (Kanada) visade bland annat en text som presenterades, Colour Conversations l and ll, i slicka plattskärmar. Till skillnad från en tankeflykt riktades minnet till en specifik färg, eller bild, eller vägg, som utgick från betraktaren/ läsaren.
En konversation om färger medan meditationen pågick i vitt.
Think; to ponder, to communicate to oneself in one´s mind
Vad tänker du på?
What are you thinking about?
Keep in mind; be aware of.
Behåll tanken.
Keep in mind.
Intend; to plan on, to mean.
Jag tänker.
I think.
Have on mind; have as a (preconceived) plan.
Vilken färg hade ni tänkt er?
Which color do you have in mind?
Consider; as viable.
Jag skulle kunna tänka mig att måla huset.
I would consider painting the house.
Hela byggnaden dvs ISCP målades om utvändigt, men blev inte klart förrän veckan efter Open Studios. Min fria association till det jag läste återger alltså inte texten.
Kelly Lycan undersöker hur objekt är placerade i rummet och i världen. Eller förändringen av värdet beroende på hur det rör sig. Installationen innehöll olika delar. Varje del ledde betraktaren till bilden som sådan. På en scen var ett objekt placerat i cirkeln av strålkastarljus. En avgjutning i aluminium, ett knögglat papper. En fond upphängd mellan två stativ, en svart projektionsduk.
Osynliga fotografier. Förstärkt. En imaginär bild.

Kelly Lycan.

Nästa konstnär att uppmärksamma är David Jablonowski (Nederländerna).
Hans rum bestod av en installation med glasmontrar, objekt och projektioner liknande en traschad eller bortglömd utställningsmonter på en företagsmässa. Med anordningar till synes för att sprida information eller visa upp saker, montrar och bildskärmar, uppbyggda skulpturer, som ofta visar varor till försäljning (särskilt lämpliga är glasskåp och speglar). Här presenterades obestämda föremål, kavlad lera, gjutkanaler i järn, pigmenthögar och kryddor. Filmerna som projecerats rakt in i de dammiga montrarna reflektrades så att bildytorna kapades eller fördubblades till en närapå oöverblickbar rörlig bild. Det ljöd av pampig filmmusik, den som oftast pågår när publiken rör sig ut ur biosalen, till långdragna eftertexter, de där med tusentals statister, kostymörer, ljussättare och slutligen till och med alla dom som kokat kaffet under inspelningen.
David Jablonowski hittar filmer på offentliga platser och filmar av. På Times Square testas de stora bildskärmarna en viss tidpunkt på natten. I installationen fungerade filmen som en onåbar och förgången lockelse. Likaså den med en kopieringsapparat som redovisades med alla dess funktioner. Oavsett vad, kan det visas på vilken mässa som helst (produktionsdata, felmeddelanaden, logistikstyrning, olycksfallsstatistik eller utfall).
Muséernas montrar visar intressanta föremål. På mässor visar företagens montrar sina produkter för såväl interna som publika syften. I konstverk kan montern ses som skulptur och leda tankebanorna till de två föregående.
Medan mina tankar återvände hem.

David Jablonowski.


Katarina Elvén och Karin Lindh.

Innan jag lämnade Stockholm denna höst såg jag "Den Gudomliga Boutiquen" på Färgfabriken.
Jag hoppades in i det sista att någon skulle skriva om utställningen med Katarina Elvén och Karin Lindh. Den hade varit fin att läsa om, t ex av Peter Cornell. Dessutom var utställningen värd mer uppmärksamhet.
La Divina Commedia och gudomliga egenskaper är unika så som heligt (skilt från ondska och synd) omgivet av en vördnadsbjudande härlighet, så som allsmäktigt, så som allestädes närvarande, så som allvetande (det vill säga allt som skett, sker och kommer att ske), så som evigt (utan början och slut) (utan födelse och död), så som oberoende, obegränsat, oföränderligt, outgrundligt och alltid större än vår förmåga att förstå.
Därefter kommer paradiset (dit skärseldens besökare i sinom tid kommer).
Damernas Paradis, dvs inte av Èmile Zola, men dock varuhuset i sin framåtanda som en symbol över hur den moderna tidens utveckling brett ut sig och tar över. Damernas paradis är en bok av det gamla snittet, medan Det stora glaset (ett tryckt häfte om skyltfönstret, med plats för annonser) av Katarina Elvén och Karin Lindh kan beskrivas som det gyllene snittet. Knappast ordagrant utan det gyllene snittet som "det gudomliga förhållandet". Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Det finns någonting romantiskt över det hela ser jag, som ett ytterligare, som betonar att något nytt nämns, som inte nämnts tidigare, och som inte skall blandas ihop med något tidigare nämnt av samma slag, och som tillkommer i handlingen.
Både Kelly Lycan och David Jablonowski kan snudda där, men trots vissa kopplingar till Den Gudomliga Boutiquen är det väsentliga skillnader. Rimligen.


Katarina Elvén.
Now You´re in it, Now You´re Out på Bonniers konsthall 2008.
Marja-leena Sillanpää
NY 2011






Den gudomliga boutiquen och Damernas Paradis.







Konsert - Phill Niblock


Phill Niblock med Allison Cameron23 okt Plats - The StoneAvenue C & East 2nd Street10009New York, NY, US
Phill Niblock med Thomas Ankersmit
19 nov Plats - St. Leonard´s ChurchShoreditchW1 London, UK


The Stone skyltar inte med sina spelningar, bara en diskret skylt på dörren i gathörnet. Inget tyder på att något storslaget ska ske där inne. I dörren 10 $ med plats för 50 personer att sitta. Vi kom två minuter för sent. Jag stod längs väggen.
Om man tänker sig en amerikansk variant fast här är Jean-Louis Huhta något yngre, Anders Lindsjö har blivit mullig, Pär Thörn är smalare, tillsammans med en fantastisk kombination av Sten Hanson och Freddie Wadling.Om man tänker sig denna kvartett på stolar i rad med varsin elgitarr i knät.Det framgår ingenstans vilka de här personerna är.Ingen av dessa herrar är Phill Niblock; han själv sitter längst fram i publiken med en dator framför sig.Jag vet inte hur spännande det här kan tänkas låta, men låt mig utveckla.Liknelserna som först slår mig är naturligtvis rent ytliga, men kombinationen är egentligen underbar. Jean-Louis Huhta oslagbar i sitt område. Jag minns särskilt ett dansstycke som spelades upp på en liten dator med en jäkligt snygg video som senare visades storskaligt på Fylkingen. Jag har bara hört Anders Lindsjö en gång, men den spelningen var oförglömlig. På utställningen Gråzoner på Ystads konstmuseum, där jag själv deltog med installationen Nio kyrkogårdar, läste Kristofer Flensmarck en gripande text med toner av Anders Lindsjö. Det hela var hårresande.Pär Thörn kan man ge hur många hyllord som helst (och ingen som känner till min recension av Alla platser där du inte läser detta eller har kännedom om mina samarbeten har undgått att jag har viss inblick i Pär Thörns arbeten). Slutligen Sten Hanson och Freddie Wadling i en och samma person! Som skönheten och odjuret eller som himlen och helvetet eller som när brillians, intelligens och det känsligaste av allt känsligt får mötas. Inget av detta fanns att höra på The Stone denna söndag kväll, men jag lovar att där uppstod en annan grym stämning. En ridå av sprängfull drone.

Om vi tänker på de få scener i Sverige med experimentell musik har det varit och är mansdominerat.Det har nästan känts löjligt.Var är brudarna?Varför är det så ytterst få tjejer som medverkar.Varför är jag bara en av få kvinnor i publiken.På den här konserten var det snubbar på scenen, men uppfriskande blandat i publiken. Det här är nämligen inte en upplevelse för en viss sort. Det här är till för precis alla som har öron att höra med, likväl för oss som gillar den här typen av musik. Det kanske inte är viktigt... eller ens intressant för de flesta av oss, men jag tyckte om det.
Under veckan kommer fler konserter.Jag kommer inte gå på alla, men nästa söndag är jag på plats igen:Experimental Intermedia / XI Records at the Stone, curated by Phill Niblock.

25 Tue 8             David Watson
10            Michael Schumacher
26 Wed
8             Ellen Band
27 Thur
8             Al Margolis
10            Peter Zummo
28 Fri
8             Mary Jane Leach
10            Annea Lockwood
29 Sat
8             Lois V Vierk
10            Byron Westbrook
30 Sun
8             Gen Ken Montgomery
10            Charlie Morrow


Marja-leena SillanpääNYC



Du kan själv gå in på hemsidan om du är nyfiken på The Stone.Du kan själv gå in på hemsidan om du är nyfiken på Phill Niblock.





Tamburmajor - en gåva


Tamburmajor

Björn Dahlberg

Tomas Olander

 

Tamburmajor eller tambourmajor är förste trumslagare.

Det är benämningen på den person som med en stav anför en musikkår i marschformation. Sommaren 2007, när KREV annekterade Isola di san Michele (dödens ö), väcktes jag av turister nere på gatan och samtidigt kom en dröm om ett ljud som innefattar en marschformation. Den egentliga benämningen inom svenska försvaret är taktofficer, regementstrumslagare, flottiljtrumslagare eller flaggtrumslagare.

 

Man kan också kalla en form av klädhängare för tamburmajor.

I min arbetslokal står en tamburmajor tack vare två personer.

 

Jag är konstnär, men även lärare på Örebro konstskola. Tomas är konstnär, men även lärare och vaktmästare tillsammans med Björn som också är vaktmästare och lärare på Örebro konstskola. Vi är alltså arbetskamrater. När jag i våras höll i en skulpturkurs, hade dessa två hjälpt mig med att skaffa de möbler som deltagarna skulle få arbeta med. Jag råkade knysta att jag själv varit på jakt efter en tamburmajor en längre tid. Det fanns behov av att hänga ytterkläderna någonstans i min nya arbetslokal i Stockholm. Redan nästa morgon står det en och väntar på mig. Att vänta är att avstå från att göra något under en viss tid vilket ofta innebär att stanna kvar på en viss plats, vanligen för att det lämpliga tillfället först inträffar senare. Björn hade på sitt typiska vis trollat fram min önskan.

Denna tamburmajor var av klassisk modell och jag lovar att någon var glad som en trumslagare och tambour är det franska ordet för liten trumma (!) och en galge har olika betydelser (det kan vara en anordning för avrättning eller en annan anordning på båtar, men jag syftar på det redskap som underlättar klädförvaring) och en gåva kan vara oerhört värdefull att få även om det fattas några knoppar.

1. Knopp är förstadium till en blomma innan den har slagit ut.
2. Knopp är huvud, skalle.
3. Knopp är handtag format som ett klot.
4. Knopp är en dekorativ avslutning på ett rör eller en stolpe.

Tamburmajoren var märkligt borta i flera dagar, men när den kom tillbaka fattades inga knoppar. Tomas hade på sitt något typiska vis trollat fram nya. Träsnide är ett vitt begrepp som omfattar någon form av bearbetning av trä med verktyg till något slags estetiska objekt.

 

Axel Robert Petersson var mest känd som Döderhultarn. Han föddes 1868 i Döderhults socken i Småland och dog 1925. Han var träskulptör. 1868 var ett skottår som började på en onsdag och skrivmaskinen uppfanns då av Christopher Scholes. 1925 var däremot ett normalår som började en torsdag. Nu på torsdag kommer Emelye Leffler, en fd elev på Örebro konstskola, till New York. 1925 återtar Norges huvudstad Kristiania det gamla namnet Oslo. Strax därpå meddelar Benito Mussolini att han tar diktatorisk makt över Italien. Men i Oslo var Grandia och tillverkade träskor i en park våren 2005 och för ett par veckor sen blandades Grandias elixir i en Italiensk kanal. Stalin avskedar Trotskij som krigskommissarie i Sovjetunionen 1925 och den svenska riksdagen avslår förslaget om likalön för kvinnor i stalig tjänst. Göteborgs nya konstmuseum invigs av prins Eugen och exakt 40 år innan jag föds dvs 7 april 1925 brinner ett bomullsspinneri ner.

Det här är egentligen inte någon recension om en tamburmajor. Inte heller om Grandia, träsnide, bränder eller ett årtal.

Det här är en berättelse om två personer som knappast var tilltänkta 1925, men som sedan en tid gör världsskillnad för alla som befinner sig på en viss konstskola.

Varje dag.

 

Marja-leena Sillanpää.

 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 


Konst - Tilda Lovell

Tilda Lovell
Utställning Action Re
13 okt - 13 nov
Galleri .NO
251 East Houston Street
NYC

Tilda Lovells tuschmålningar är säregna där det morbida och sublima samsas.
Surrealism beskrivs lättast som drömbilder.
Under frånvaron av all förnuftskontroll och alla estetiska eller moraliska avsikter har slumpen låtits inverka på skapandet som för övrigt varit ett återkommande moment hos Tlda Lovell genom åren. Brutalt och delikat är nålar instuckna i benkonstruktionen, likt insekter som hålls på plats.
Glöd avger svartkroppsstrålning, men utan lågor.
Små naturliga hålrum trots allt stora nog för en människa att tränga sig in.
En del hävdar att hålrum måste ha en mörkerzon, det vill säga någon del där dagsljuset inte tränger in.
Tilda Lovells benknotor är upplysta. Ljusstrålar kan komma från en måne. 
Grottor är intressanta ur många aspekter, förutom det utmanande att ta sig fram kan man hitta ben av utdöda, lämningar efter förhistoriska människor eller ovanliga djurarter.
Underjorden är allt som finns under markytan, men det vi ser svävar här.
Amerikanska forskare har lyckats uppmäta en kvantmekanisk kraft som får objekt att sväva. Begreppet mörk materia förklarar hur galaxer kan hålla samman och inga tecken tyder på att rymden skulle ha ett slut.
Kroppen är hög och hoptryckt från sidorna.
Man kan tänka sig att hitta den unge Gunnar Ekelöf sittande, stirrande i ett hörn. Han skulle troligen trivas, för snarare än att ta fasta på någon särskild teknik eller något särskilt medium, utmärker sig Tilda Lovells skapande med referenser till vår inbillningsförmåga. Det är där vi upplever poesin.
Olika typer av ljuskänsliga organ finns genom nästan hela djurriket.
Mer komplexa ögon används för att ge ett synsinne.
Vissa har ögonen på olika plan och får därmed två separata bilder.
Och med högre mullhalt kallas det för Svartmylla.



Dessa är små och placerade i en lång radda (se nedan) som bildar ryggraden, en kotpelare som sträcker sig knota för knota, från kraniet till svansen. Var och en för sig funkar faktiskt precis lika bra och känns ovanligt fräscha (se ovan).
Jag minns inte titeln.
Men det ligger en tub med färg i min låda som heter "bone black".
Man kan föreställa sig att åtminstone bakgrunden heter just så.



Det är ett handfull andra konstnärer som också ställer ut samtidigt med Tilda Lovell.
Dessa lämnar jag helst till någon annan.
Marja-leena Sillanpää
NYC 2011.




"En konstnär kan använda sig av allt – en plump, en linje, den mest konventionella eller okonventionella symbol – för att säga vad han vill ha sagt."
Marcel Duchamp


Jag är ledsen att jag missar utställningen på Konstakademien med Marcel Duchamp, men se den du om du kan!






abc kitchen - organisk mat

ABC kitchen
35 east 18th street (mellan broadway & park avenue)
new york 

Om man är i New York City och vill vara med om en matupplevelse, både estetiskt och visuellt, kan man boka bord på ABC kitchen. Man behöver verkligen boka sitt bord; det är populärt särskilt på helgerna. Där erbjuds och serveras uteslutande organsik mat dvs ekologiskt närproducerade råvaror. I maj 2011 fick köket titeln "the best new restaurant of 2011 by the James Beard Foundation".
Det som kan slå en när man bor här är att man faktiskt bor i ett Dr. Jekyll och Mr. Hyde-samhälle. Dr. Jekylls vänner blir förvånade när denna respektabla doktor börjar umgås med en konstig, ful, liten man. Det visar sig att det är Dr. Jekyll själv efter att han intagit ett egenhändigt uppfunnet elixir, som tycks släppa fram hans mest primitiva och brutala sidor. Dr. Jekyll blir beroende av att kunna göra vad han vill i någon annans skepnad. Förvandlingens lockelse är för stark och han kan inte sluta använda elixiret. Ett elixir finns som en flytande vätska hos Harry Potter och kan ha många olika effekter på den som dricker det, allt ifrån att bli starkare till skydd mot eld. Hur bra någon är på att göra ett elixir handlar om att tillsätta den exakta mängden ingredienser i den exakta ordningen. Detta ägde rum vid Canal Grande i Venedig denna sommar då den rätta mängden flodvatten och Proscetto blandades inför vittnen till Grandias Elixir. Berättelsen om Dr. Jekyll och Mr. Hyde handlar om människans inneboende förmåga till både ont och gott. Man kan handla gott i NYC dvs ekomat i specialaffärer eller beställa fantastiskt nyttig mat. Sedan bakom nästa gathörn står man ansikte mot ansikte med supermarkets som kulminerar i ondska med så mycket socker även i mat som man minst anar tillsammans med flott-oset från olika Diners.

Organisk-biologisk odling är en form av ekologisk odling som skapades på 40-talet av schweizaren Rusch. Enligt honom är det viktigt att skapa en levande jord med hög mikrobiologisk aktivitet. I Sverige har föreningen FOBO sedan 1977 arbetat med att sprida kunskap om ekologisk odling. Förbundet bildade KRAV 1985.
GOBO på 401 Avenue of the Americas serverar inte ekologisk mat vad jag känner till, men det är vansinnigt god asiatisk mat; helt vegetarisk och det mesta går även att få glutenfritt.

Abc kitchen känns behagligt sval och så genomtänkt att det blir en smula torrt, men knappast tråkigt. Till köket finns en enorm butik med flera våningar upp i huset. På taket sägs restaurangens trädgård finnas med kryddodlingar och mikrogrönsaker. Bardisken kommer från en gammal kyrka. De udda silverbesticken och småfaten smakfulla seconhandfynd uppblandat med den stramaste glasuppsättning och handgjort porslin.
Jean-George Vongerichten är fransman och äger förutom Abc Kitchen 40 olika ställen i hela världen. Vad man än tycker om just det eller om stilen på restaurangen, kan man inte annat än njuta av maten. Goddamnit (!) det var den godaste pastan jag ätit i manna minne och ändå var det inte länge sen jag spenderade en vecka i pastans hemland.


Marja-leena Sillnapää.
NYC 2011.


Tack Gunilla Ringborg och Roger Skjöd för att Ni bjöd med oss dit!







VFO - cd

 

VFO

Välfärdsorkestern 2011

(Lise-Lotte Norelius & Sören Runolf)

FYCD 1033

 

Det här är två profisionellt erkända ljudkonstärer, som dessutom har lång erfarenhet av sammarbetet sinsemellan. Jag skulle vilja kalla dom för radarpar. Det finns inget samarbete som jag är lika nyfiken på i sammanhanget. Både skivan som sådan som levererades till min sommarstuga en mild sommarkväll och dess innehåll uppfyller alla mina önskningar som jag inte ens visste att jag hade.

Det förekommer att konstnärer väljer bort titlar och verken får heta "utan titel".

Det tycker jag är lite snålt och bekvämt. För mig är titlarna en viktig del i arbetet. Det tycks gälla även VFO.

 

1. I skärgården 1

Skärgård är en samling av skär och öar med omgivande vatten. En skärgård är en typ av arkipelag. Den senare termen kan användas om en större samling av öar oavsett storlek, medan en skärgård domineras av smärre öar. Dess motsats är öppen kust.

 

2. Den svenska välfärdens bleknande gloria

Gloria kan vara ett kvinnonamn, en helig symbol, ett optiskt fenomen, en låt med Carola Häggkvist eller en annan låt av U2, ett mönster bl a på tapeter, en före detta biograf på Folkungagatan i Stockholm och ett tyskt skivmärke från 78-varvaren.


3. Midsommar på aspö

Aspö är en ort i Vetlanda, men även en ö i Karlskoga skärgård, men även en ö i Värmdö, men även en ö nära Utö i Haninge, men även en halvö på Tosterön, men även en socken i Strängnäs, men även en ö i Korpo och en ö i Kotka stad. (de två sistnämnda i Finland)


4. Gubben

Det finns några olika stereotyper för äldre män. Den mest positiva är "den gamle mannen" som är så klok att han är en symbol för vishet. Ytterligare en gubb-stereotyp är "den sure och otrevlige gubben" som ständigt gnatar och borde vara den som syftas till i stycket "Gubben". Därutöver finns "den skröplige gubben" som mödosamt hankar sig fram med en käpp och knappt kan tala eftersom han är tandlös. "Stålfarfar" är en gubb-stereotyp som vid första anblicken ser ut som "den skröplige gubben", men som sedan visar sig vara väldigt vital.

 

5. Nobä

Dess exakta innebörd är osäker.

Men stycket är min egna favorit.

Den är stökig på det där sättet som får mig att flina.

 

6. I skärgården 2

En öppen kust är en kuststräcka som saknar skärgård. 

 

7. Lapskojs

Skala potatisen och skär i tärningar. Koka potatis och kött i spadet tillsammans med kryddorna i 15-20 minuter så att potatisen blir mjuk. Tillsätt eventuellt en skvätt vatten efter att potatisen har kokat upp en stund. Ta bort kryddorna. Lägg i en smörklick. Mosa potatisen och köttet. Smaka av med salt och vitpeppar. Servera med lingonsylt, rödbetor och saltgurka.

 

8. Gristrött

Tröttehet är en naturlig känsla som betyder att man behöver vila. Det gäller att hitta en balans mellan aktivitet och den där vilan. Att kombinera sömn med att äta vettigt, motionera, undvika sömnmedel och rökning samt dricka måttligt med alkohol motverkar trötthet.


9. Lustgas

Lust är en känsla som präglas av en stark längtan efter något som ger stor tillfredsställelese.

I en gas rör sig var och en av de ingående molekylerna (och i vissa fall atomer) helt oberoende av de övriga.


10. Dagens nyheter

Nyheter, fördjupning, sportnyheter, ekonominyheter, utrikesnyheter, debatt, ledare, kultur, webb-tv och bloggar.

 

11. Tv-kväll

Kväll kallas tiden omkring solnedgång då nattens verksamhet inleds. The Sten Hanson Festival pågick först på Moderna Museet och fortsatte på Fylkingen under kvällen (9 okt 2010). Bland artisterna syntes bl a Välfärdsorkestern som framförde ett ljudverk i form av en tv-kväll kan man säga med hjälp av en tv-monitor och popcornskål.

 

 

Sören                                                        Lise-Lotte

 





läs även thomas millroths recension på soundofmusic

 

läs även kjell alinges tankar på sr

 

 





 

 


Pia Sandström - bok



HORISONTALT LÄGE OCH VERTIKALT LÄGE BILDAR KORS
En reportagebok av Pia Sandström
Utgiven av Kultur i länet, 2011.
ISBN 978 91 633 8093 8

Det här är en trevlig bok; det syns direkt.
Att Pia Sandström skulle göra något annat är dessutom otänkbart, som jag ser det.
Men HORISONTALT LÄGE OCH VERTIKALT LÄGE BILDAR KORS är mer än så. HORISONTALT LÄGE OCH VERTIKALT LÄGE BILDAR KORS är en viktig del i en utsmyckning av Pia Sandström på Enköpings ambulansstation. Något som skulle göras i de flesta utsmyckningsfall... inte minst för konstnären själv. Dels som en konkret dokumentation på vad man gjort med möjlighet att berätta även det som sker på djupet, kanske innan eller efter ett utsmyckningsuppdrag. Dels som ett bevis på hur det såg ut när konstnären hade lagt en sista hand, för därefter kan mycket hända. Det kan hända att konstnären återvänder långt senare till den utsmyckning som gjorts (t ex till förskolan Kärrspiran i Botkyrka) och nästan inte känner igen sig längre.
Det hände i alla fall mig och konstnären Anna Giertz. 

INLEDNING
(HORISONTALT LÄGE OCH VERTIKALT LÄGE BILDAR KORS)
"Finns det en kunskap som inte går att översätta till ord och regler? Hur sammanflätas i så fall den kunskapen med våra egna drömmar, tankar och behov? Jag har intresserat mig för tyst kunskap, som kan beskrivas som outtalad praktisk kunskap baserad på intuition och erfarenhet."
Pia Sandströms beskrivning av HORISONTALT LÄGE OCH VERTIKALT LÄGE BILDAR KORS är en reportagebok i dialog med verket som vandrar vidare ut från det mer avskilda rummet på ambulansstationen. Hon har fascinerats av ambulansförarnas dagliga möte med födsel, liv och död och deras möjlighet att ändra utgången eller riktning på en människas livsberättelse. "Där finns en början, mitt och ett slut likt en klassisk berättelse. Men jag kan också kasta om händelseförloppet."
Pia Sandströms relation till orden, till språket är behagligt. Det är lätt att följa med som om allt vore mycket enkelt. Med Pia Sandströms sätt att se eller uttrycka sig är livet och den sköra tråden till att livet kan ta slut helt enkelt naturlig. Hennes reportagebok handlar främst om samtalen med fem ambulansförare, men det är särskilt det som handlar om henne själv som verkligen berör mig.
Det är mitt på dagen, under natten och på morgonen eller mitt problem att jag svimmar hela tiden och har utomkroppsliga upplevelser som jag inte begriper eller att jag hör och ser allt väldigt tydligt tills ridån slutligen dras åt sidan.
Vissa frågor skulle kunna vara början till egna poem.
Kan man känna att de själva känner på sig att de är på väg att dö?
Sömnen och drömmen påverkas av svåra situationer; dyker sådant upp i det undermedvetna?
Kan känslan av magi uppstå i arbetet?
Magi är inget arbetsredskap, men kan känslan av magi alltså uppstå ändå dvs en verklighetsuppfattning grundad i övertygelsen om att människan kan påverka den fysiska världen genom kontakt med övernaturliga makter. Magi handlar enligt moderna magiker om att med tankens kraft uppnå vissa mål. Ett mål har flera betydelser. Det kan vara en slutpunkt och samtidigt något vi vill göra. Det är ett äldre svenskt ord för språk eller för volymenhet. Måltid som en matportion och inom sport när det gäller att sätta in en puck i mål. En sak som många glömmer när det handlar om att sätta mål är att skapa en målbild. Trycket i de svartvita bilderna i HORISONTALT LÄGE OCH VERTIKALT LÄGE BILDAR KORS är aningen blurrigt så att de blir torrare och mer dokumentära. Det funkar.


Människans mål är att minnas det vi är med om som vi förknippar med gott och förtränga det som gjort ont. Men det mesta vi ser och hör, de flesta vi möter kommer vi trots allt att glömma. Så är dock inte fallet med denna bok.

Marja-leena Sillanpää.


Naturligtvis ska en stilig bok releasas på världens bästa bok-ställe!

Bokrelease för Horisontalt läge och vertikalt läge bildar kors av Pia Sandström på Rönnells 26 november kl 14–16 Rönnells Antikvariat, Birger Jarlsgatan 32, Stockholm


kolla http://www.piasandstrom.com




Väntsal - Vagnhärad



Vagnhärad - järnvägsstation och väntsal.
Öppen
vardagar 6-18
helger 8-18

Det kan hända att man måste byta buss i Vagnhärad och få vänta. Det är inte spännande där. Särskilt inte om man redan flera gånger besökt Vagnhärads kyrkogård och den trånga Pressbyrån har lockat färdigt med sitt torftiga sortiment. Men efter många år av att ruggig stå i busskuren upptäcks plötsligt en väntsal!
Vagnhärad är en tätort i Trosa kommun som har sitt ursprung i en järnvägsstation, men Vagnhärad nämns första gången 1350 som Wanghæradh. Det är ett bygdenamn som innehåller härad i betydelsen "bygd". Enligt ortnamnssägnen kommer sig namnet av att diligenskuskarna bytte häst och vagn på sin resa mot Stockholm och det är alltså här den finns; en bevarad väntsal. Du går in från järnvägssidan, dörren finns mitt i järnvägsstationen till väntsalen som kung Gustaf V använde vid sina sommarbesök på slottet Tullgarn.
Väntsalen är enkelt funktionell. Här är varmt, här finns uttag för mobilladdaren och toaletten är ren.

varmt
är hög temperatur
det är gott med varmt bröd
ett hjärtligt varmt välkomnande
har ju själv talat mig varm om vikten av att stödja t ex greenpeace
ylle håller värme bra
ta på en riktigt varm jacka om du ska åka norrut
en antonym till kallt

sten
elektricitet är ett fysikaliskt fenomen
grunden är att materia kan ha en elektrisk laddning
fenomenet tar sig uttryck i välkända former
såsom blixtar och statisk elektricitet
liksom i elektromagnetiska fält
ordet kommer av det grekiska ordet för bärnsten

toalett
cinderella är ingen mulltoa
utan en toalett där restprodukten blir ren aska
utan vatten- eller avloppsanslutning
utan hantering av latrin
utan tank eller kompost
utan lukt
utan flugor
utan kemikalier
varför har vi inte cinderellan




En toalett eller toa är en anordning med uppgift att uppsamla och vanligen även avlägsna kroppsligt avfall t ex skit. Ordet toalett används även om det rum där anordningen finns och härrör från franskans toilette. A History of Shit skrevs 1978 av fransmannen Dominique Laporte; den finns i en sammetsliknande utgåva från 2000 i vår bokhylla. Boken tillägnades en egen föreläsning av Maja Hammarén på Damernas Paradis på Färgfabriken den 14 sept (Emile Zolas roman Damernas paradis finns däremot inte i bokhyllan). Besökare fick börja med att doppa sina händer i chokladmousse, därefter sätta sig på dynor på golvet och höra en tämligen lång föreläsning. Det var underhållande. Maja Hammarén gjorde mig glad. Även kaffet. Hon var inbjuden som en av några kompletterande delar till utställningen Den Gudomliga boutiquen av Katarina Elvén och Karin Lindh. Om själva utställningen som pågår t o m 16 oktober kan kort och gott sägas; gå och se den, den är underbar.


(klappgröt)                              (pandoras ask)

Vidare kan nämnas att väntsalen i Vagnhärad helt går i en klappgrötsnyans. Om klappgröt och riktigt mycket champagne skulle blandas kan man säkert tillslut få fram en av Petra Axelssons nyanser av Scented Lights of Paradise, som också framfördes på Damernas Paradis. En svartlackad låda bars fram med nio diaramor. Väntsalen är möblerad med blanksvarta bänkar och bord. Om vi befann oss på 70-talet när jag var tonåring, skulle den här oasen vara ett givet gäng-häng. Men nu är salen tyst och nästan sakralt stilla.
Klappgröten är en fluffig gröt gjord av vatten, mannagryn och saft (eller sylt). Utanför Danmarks västkust finns en ö som heter Sylt, men vi vill hellre besöka Sankta Helena. På Sankta Helena finns endast hamnar och ingen flygplats, vilket gör ön till en av de mest svårtillgängliga bebodda platserna som finns. Där torde finnas en väntsal. Det låter skönt.



Väntsalen i Vagnhärad 2011.
Marja-leena Sillanpää.




TV-serien Hedebyborna spelades till största delen in i trakterna kring Vagnhärad, men Vagnhärad blev riksbekant 1997 när marken under ett flertal hus belägna intill Trosaån gav vika.





Konst - två tecknare.


SV


Ulf Lernhammar
Teckningar (som visas nu i höst på Universitetet i Örebro)

Susanne Vollmer
Teckningar (som visades i våras på utställningen Hypnopomp, S.P.G i Stockholm)

Detta är deras äventyr i en värld som strider mot välkänd logik. Det handlar om de sjuåriga som sitter och har tråkigt, då helt plötsligt en vit kanin dyker upp som plockar upp en klocka ur sin västficka och säger ”kära nån, jag är sen, jag är sen!”. Kaninen skuttar vidare och de blir nyfikna och springer efter. De tittar ner i kaninhålet och faller, ja faller flera mil. Och efter det så är ingenting sig likt!

UL

 

Jag recenserade Ulf Lernhammars utsmyckning på Järntorget i Örebro, December 2010. Redan då beskrev jag hur fint slumpen i Ulfs arbeten får gå hand i hand med det genomtänkta.

Magiska platser utanför våra liv som Ulf Lernhammar visar för oss. Vi får spontant slå följe med honom på en vindlande tur i något som ser ut att sväva på gigantiska teckningar med lätta streck. Vi kan låta oss lyftas med för att försvinna en smula, in i något som kanske kan kallas för evighet… Allt sker nämligen på ett undermedvetet plan, med en slags gåtfullhet och mångfald som skapar en närmast overklig stämning. Linjer döljer inte på minsta vis denna lätthet som slungas utanför omloppsbanan, upp ur underjorden, ut i rymden med ett otroligt väderkorn (när det gäller) som är viktigare än allt personligt. Det som fick tystnad att växa och rinna bort, men ändå i någonting annat som låg i luften. Förstår man det. Förstod någon överhuvudtaget vart jag ville komma.



SV

Lewis Carroll brukade ibland säga: ”Om du inte vet vart du är på väg kommer du att hamna någon annanstans!” Det finns alltså vissa kopplingar till Alice i Underlandet.

I utställningen "Hypnopomp" visade Susanne Volmer bl a tuschteckningar. De har sin egen skärpa, långt från varje kropp av kött och blod som återknyter till något förlorat och hittar en fast grund för de många omvärderingar som måste göras. Det analyseras i våra förbindelser med drömmens logik mellan fyra ögon. Med självklarhet; stadigt balanserat på samma gång tillräckligt förtrollande och lite tungfotad så att man står stadigt, jovisst synteser, jovisst dissekeringar när en tes och en antites ställts gentemot varandra. Man skiljer på skarpa verktyg (då man skär/klipper) och trubbiga (då man med fingrar delar olika strukturer som endast är löst förbundna med varandra). Som att befinna sig mitt i en konkret gelé eller stelnad välling. Som att i berusad harmoni vakna av dörrklockan. Som om lyckan nästan alltid ligger orörlig och lockande, bara finns där och väntar på att bli funnen. Susanne Vollmer har dessutom ett klockrent intresse för titlar, de utgör ofta en värdefull del i hennes arbeten t ex

* Du kommer att bli rik och berömd, Freuds drömmar med utdrag ur Drömlexikon A-Ö.

* Drömmen om baskern.

* Drömmen om bron.

* En näckros i lungan.

* Nix on Crab; Stick With Butterfly.

* You´ve Been Telling Me the Secrets You Should Keep.

Med en kombination av motsättningar, lurar Susanne Vollmers teckningar lite i närheten av Ulf Lernhammar, men bara nästan och helt hastigt.

 

UL

 

I Ulf Lernhammars teckningar finns visserligen lite av det knivskarpa, men också en hemlighetsfull, tunn och luftig sfär att vila i. Genom att associera fritt kan man leka fram meningar, liksom bilda egna titlar, till de teckningar han ämnar visa i höst. För mig blev det så här:

* oändligt länge ringlas en hög som bildas av överkokt pasta sett från ovantill

* med lätta fingrar sammanfogades spindelväv till nya formationer i hypnos

* spiraler som får det att vattnas i mungiporna på vilken patafysiker som helst

* med lika lätta fingrar följa trollsländan o sedan slänga upp en pälstuss o vänta

* kappans tunna trådar hålls ihop sida vid sida i följsamt samförstånd

* om jag lägger formen efter min bulle här så kan du lägga din där

* strandfynd i underlandet

* sjöväxtens förökelse i rökelse

* vred sig in i ett andetag till sista droppen

* vindlande dröm som sammanställs med torrt sakliga tolkningar av detaljer

* luddet från skyddsandens filter

 

Marja-leena Sillanpää.

 

 




 

 

 


W O W - Prince

&
Prince på Way Out West
12 augusti 2011

Festivaler är verkligen inget för alla.
Festivaler är verkligen inget för mig, förutom Norbergfestivalen som jag besökt 2007 & 2009. I Norberg får man förutom mycket kraftfulla ljudupplevelser (mest i elektronisk musik) även en extraordinär miljö.
W O W under helgen befann jag mig av naturliga skäl mest i närheten av installationen EXILE av Anastasia Ax.
Jag hörde också flera konserter... tillbakalutad tillsammans med ett tiotal fina människor omkring mig i ett stillsamt backstageområde. Där pågick både lättsamma skratt och personliga samtal, samtidigt godsaker att förtära. Likt ett trevligt trädgårdskalas hos vänner, fast med ljudet av 30 000 människor på andra sidan av höga staket. 

Men så var det trots allt EN konsert som fanns på allas läppar som ingen fick missa (man behöver inte vara ett stort fan för att inse storheten i möjligheten att se Prince live).
Utan att vara ett stort fan, inser vem som helst vad Prince har gjort för en viss genre i musiken. Prince skriver, komponerar och producerar nästan alla låtar själv och spelar de flesta instrumenten på sina album. Han ses som perfektionist och är känd för att ha hundratals osläppta låtar under eget namn eller under olika alias. Prince har använt många pseudonymer; det sägs att han blev trött på att se sitt namn överallt och att bara egoistiska personer tar äran för vad de gjort.
Jag tänker lite på Oni Ayhun igen dvs hur många vet vem det är... Och på The Kid Below.

 


Det var bara att följa strömmen av festivalare, strax efter att just Anastasia Ax och Oni Ayhun gått av fredagens EXILE. Eller följa Prince röst som öppnade med "1999".
Och när vi stod i en gigantisk ovation och såg Prince på tv... eller som en prick långt bort på scenen... man kunde naturligtvis snirkla sig in i massan och hamna längre fram med de som kan alla texter och på så vis komma i stämning... men tankarna snurrade t ex om någon blev galen och började skjuta in i folkmassan.
Jag gick iväg, ut från området, till en uteservering i närheten, där vi två satt och njöt av folktomhet. En timme senare hördes genom öppet fönster (vi bodde granne med festivalområdet) Prince som sjöng mig till sömns.

Just idag, fast 1969, började Woodstockfestivalen!
Den pågick i tre dagar med ca 500 000 besökare. Filmerna kan man se om med jämna mellanrum. Förutom oförglömliga framträdanden med Janis Joplin, Joe Cocker och Jimi Hendrix, men ändå särskilt Richie Havens, finns ett ljuvligt klipp på ett par som metodiskt förbereder sig för älskog i buskaget.



W O W - EXILE
12 fredag - Anastasia Ax med Oni Ayhun.
13 lördag - Anastasia Ax med Marja-leena Sillanpää o Dasha Rush.


Marja-leena Sillanpää.








falurött - färg

 

Varje sommar infinner sig tillfället (som oftast innebär att resa byggställning på gården) då någon av byggnaderna ska rödmålas. I år gällde det en gavel. Varje gång jag kommer i kontakt med den där färgen blir jag kär! 
Jag bodde i Falun några år. Falun har en särskild plats i minnet, men min relation till Falu rödfärg beror snarast på dess sympatiska egenskaper.

De äldsta spåren man funnit härstammar från 1500-talet. Förr var husen i allmänhet omålade och rödfärgade timmerhus var ett tecken på rikedom; förebilden var röda tegelbyggnader på kontinenten. En kontinent är en stor sammanhängande landmassa. Världsdelar är således mänskliga gränsdragningar medan kontinenter är geografiska och naturliga. Orden används ibland synonymt och naturlig är bl a äkta, sann, normal och motsatsen är tillgjord. Falu rödfärg är naturlig. Förutom att rödfärgen var billig och gav husen ett estetiskt värde innehöll rödfärgen flera olika sorters mineraler som bidrog till att konservera träet så att husen höll längre. Ett fint exempel på en sund mänsklig gränsdragning är KREV - KonungaRikena Elgaland Vargaland, där gränsdragningarna snarast sker imaginärt. En av konungarna i KREV har för övrigt en kopparstav som spira.

Råvaran kommer från koppargruvan i Falun. I Falun gick jag min första konstskola på Fornby Folkhögskola 1996-97. Kent Boholm var tongivande huvudlärare på skolan, men delar numera ut sina buketter av toaborstar på en helt annan sida av tillvaron eller i vårt minne. Konstskolan ligger fortfarande högst belägen i Gruvområdet med utsikt över Falun. Den sidan av Falun kallas i folkmun för den gruvliga sidan då inte mycket växer på den förgiftade marken. Kopparfattig malm kastades bort i stora högar runt gruvan där den fick ligga och vittra tills det var dags att använda den i färgtillverkning. Den andra sidan ån, dit roströken inte nådde, kallas den ljuvliga sidan.

 

 

Varje dag passerade vi klockslagen som klingade oavbrutet, dag och natt. De ljöd som bevis för att pumparna fungerade och förde bort vattnet från gruvan. När den tystnade visste gruvarbetarna att det gällde att ta sig upp. Upp är detsamma som mot ett högre läge, upp mot molnen. Dimma skiljer sig från moln endast genom att dimman når ända ner till marken. Mången gång har jag känt den välla in och förblinda de viktigaste ögonblicken i mitt liv. Men så, när fasaden på gruvtornet renoverades och puts yrde på marken runt skolan som en dimridå, fick jag åka med bygghissen upp. Utsikten, som kommit att bli en vardagssyn, blev åter en magisk upplevelse. Det finns en bunt papper med ritade gruvhål bevarade från den här tiden. Det var nämligen där min konstkarriär började. Och själva gruvtornet gjorde oss mer än nöjda; över hela staden tornar det upp sig med symbolen ♀.


Endast en liten del Falu rödfärg exporteras eftersom rödfärgspigmentet beräknas ta slut cirka år 2090.

Receptet på Falu Rödfärg:

33 l vatten
2,5 kg vetemjöl
10 kg rödfärgspigment
1 kg järnvitriol
4 kg linolja

Koka upp 28 l vatten
Rör ut mjöl i 5 l vatten och vispa 
Koka under omrörning i 15 minuter
Tillsätt pigment och järnvitriol
Koka under omrörning i 15 minuter
Tillsätt linolja
Koka under omrörning i 15 minuter

 

 


 

 

ps redan i min allra första recension gör jag en koppling från john duncans blod till falu rödfärg

pss du kan gilla falu rödfärg på fb www.facebook.com/falurodfarg?sk=wall

 

 


 


Tidigare inlägg
RSS 2.0