recensioner - marja-leena sillanpää

published by Book Works

2010.

Just nu pågår en utställning med Susan Hiller på Tate i London.
Denna bok finns med på utställningen, men också till försäljning.

På utställningen finns bl a videoverket Psi Girls (1999) som även visats på Tensta konsthall för många år sedan. Psi Girls får mig att längta efter att återse filmen "Stalker" regisserad av Andrej Tarkovskij. Slutscenen är nämligen en av fem filmscener i Susan Hillers videoverk Psi Girls, med porträtt på flickor som utövar paranormal kraft. Varje klipp visar hur flickorna t ex förflyttar objekt eller sätter i gång eld med viljekraft. Varje klipp har en egen färgton (av för mig okänd anledning).




Brian De Palmas Mardrömsjakten (The Fury 1978)
Andrei Tarkovskys Stalker (1979)
Mark L. Lesters Eldfödd (Firestarter 1984)
Danny DeVitos Matilda (1996)
Andrew Flemings Den onda cirkeln (The Craft 1996)
Soundtracket alternerar (som jag minns det) mellan tystnad och klapp som kulminerar, nästintill till ett oljud. Susan Hiller använder ljud, video, text och fotografier som ofta hamnar i storskaliga installationer. Jag känner igen mig på något sätt.

Hennes konst kännetecknas av ett underliggande konceptuellt formspråk där varje verk fått ett uttryck i förhållande till innehållet. Susan Hiller har kanske uppmärksammats mest för sina undersökningar på dagliga eller övernaturliga fenomen, vilket speglas i boken där hon genomgående har använt sig av bilder. Sväva över tak. Sväva rakt ut från en fasad. Sväva över en gata. Sväva tillsammans på ett fält. Sväva med fåglar. Sväva i ett rum. Sväva vid en klippa. I himlen. Över jorden. En nunna. På en fest. Sväva som en ballong. Flyga, glida, flyta i luften i en egen framdrivande kraft, både som ett personligt sökande och med en närmast vetenskaplig hållning.

Susan Hiller började med konst 1965.
1965 föddes jag.

Marja-leena Sillanpää